hjärtat
Den största smärtan är inte den fysiska, det är inte den som äter sig in i själen. Ett blåmärke bleknar bort liksom ett ärr, ett slag innebär tillfällig smärta, men man kan bita ihop, blunda och önska sig långt, långt bort. Orden och hoten däremot bleknar aldrig, de biter sig fast i hjärtat som hungriga blodiglar. Sedan ringlar de ut i blodet som ett långsamt verkande, dödligt gift som för all framtid kommer att finnas i varje pulsslag...
Kommentarer
Trackback
